Kapitel ett hundra femtioåtta

Adrik

Sephie sov fortfarande djupt och var intrasslad i mig när jag vaknade nästa morgon. Jag försökte röra mig, men hon klamrade sig fast hårdare utan att vakna. Tydligen ville hon att jag skulle stanna kvar lite längre. Vem var jag att neka henne det?

Jag trodde att hon skulle fortsätta sova, m...