Kapitel 4
Trodde hon att jag var dum i huvudet?
Jag log och sa: ”Chloe, du tappade det där på mitt huvud med flit, eller hur?”
Chloe såg först helt paff ut, men log sedan och sa: ”Grace sa att du var ärlig, men jag tycker att du är rätt skarp. Försöker du ragga på mig?”
”Nej, absolut inte.”
”Dessutom, höll du inte på med något skumt nyss? Varför klättrade du över muren i panik?” sa Chloe.
Jag var på väg att förklara, men hejdade mig. Det här var ett sällsynt tillfälle.
Efter Graces gliringar vid lunchen brann det i kroppen på mig och jag behövde få utlopp.
Jag samlade mod, svalde, rodnade när jag såg på henne och sa: ”Jag har faktiskt något jag går och tänker på. Jag har aldrig sett en så vacker kvinna som du förut. Grace sa att du är gift och har barn. Jag kan verkligen inte tro det. Jag har alltid trott att du bara var en äldre elev.”
Chloe stirrade på mig med stora ögon, och brast sedan ut i skratt. ”Du är allt bra söt i munnen. Med tanke på hur allvarlig du ser ut är jag nära på att börja tro att jag inte ens är gift. Säg, hur många tjejer har du lurat med det där tricket?”
”Ingen. Aldrig. Jag har inte ens varit kär,” svarade jag.
Hon tog ett litet steg närmare, sköt fram bröstet, sträckte på halsen och såg ner på mig med en föraktfull min, men med något mjukt i blicken, och fnös kallt: ”Det tror jag inte på!”
Hennes framskjutna bröst var nästan emot mig.
Doften från hennes snövita hals slog emot mig och fångade mig helt.
En het våg sköljde plötsligt genom kroppen och jag tappade kontrollen direkt. I ett infall tryckte jag upp henne mot dörren och kysste henne vilt, utan att tänka på följderna.
Chloe blev helt ställd.
Hon hade nog aldrig kunnat drömma om att jag skulle våga.
Hon stod där som förstenad.
Den ena handen höll i en plastpåse, den andra hängde kvar i luften. Hon lutade sig mot säkerhetsdörren, huvudet lite på sned, och lät mig kyssa henne häftigt, bröstet hävde sig när hon drog efter andan.
Inte ens jag visste vad det var för fel på mig.
I samma ögonblick som jag kastade mig över henne försvann förnuftet helt.
Jag hade väntat mig att hennes läppar skulle vara varma, men när jag öppnade munnen och slöt hennes läppar helt mot mina kände jag att de var kalla och darrade svagt.
Först gnuggade jag bara mina läppar mot hennes, men det räckte inte, så jag tog hennes mun ordentligt och började kyssa henne.
Chloe ryckte till av smärtan, knöt sina små nävar och dunkade mig lätt i sidan.
Efter att jag släppte hennes mun släppte hon plastpåsen med den andra handen, torkade sig om läpparna och tittade sedan på handflatan.
Hon trodde väl att jag hade bitit henne i läppen och kollade efter blod. När hon hade konstaterat att det inte fanns något blod viftade hon med nävarna och fortsatte att dunsa mig i bröstet.
Chloe klagade: ”Jag hatar dig! Hur ska jag kunna gå ut med läpparna så här?”
Trots att hon var över trettio var hon i den stunden så söt att hon var mer charmig än någon luciakandidat vi hade i gymnasiet.
Jag överdriver inte.
Just då liknade hon definitivt inte en kvinna som hade fött barn.
Även om jag visste att hon spelade, uppförde jag mig ändå återhållsamt och fumligt och bad om ursäkt: ”Förlåt, jag menade inte. Jag tappade humöret och kontrollen nyss.”
Chloe kastade en blick på mig, såg att min ursäkt var uppriktig och skrattade sedan. ”Din lilla slyngel, du ser så oskyldig ut, men det bor en djävul i dig.”
”Nej, nej, Chloe, jag…”
”Okej, eftersom det är första gången låter jag det passera. Men det här får inte hända igen, fattar du?”
Jag nickade snabbt och sa: ”Jag skulle aldrig våga.”
Chloe lutade huvudet på sned, såg tyst på mig en stund och frågade plötsligt: ”Är det för att Dylan och Grace har pratat skit om mig bakom ryggen som du vågade vara så fräck mot mig?”
Hjärtat hoppade till!
Jag skulle hellre att Chloe tog mig för en dålig människa än att hon missförstod Dylan och Grace. Jag ville inte att jag, i stället för att hjälpa, skulle sabba Dylans framtid.
Jag förklarade: ”Nej, Dylan och Grace snackar aldrig skit om någon bakom ryggen, för de ser fortfarande mig som ett barn.”
”Det stämmer. Till och med jag blev lurad av ditt utseende,” sa Chloe.
”Nej, Chloe, jag vet verkligen inte vad jag ska säga. Nyss, jag…”
”Strunt samma, varför är du så nervös? Det var ju bara en kyss. Vad finns det att blygas över för en vuxen karl?” frågade Chloe.
”Alltså, det var impulsivt nyss, och det har inget med Dylan och Grace att göra,” betonade jag.
Chloe nickade. ”Okej, även om du vore en skurk så kan du inte ens kyssas ordentligt, så så farlig kan du inte vara!”
Jag blev ställd. Jag tänkte för mig själv: ”Om jag inte kan kyssas, vem kysste jag nyss då—din rumpa?”
När hon såg hur jag stirrade med stora ögon fattade hon att jag inte var övertygad.
Chloe lade armarna om min nacke, öppnade plötsligt munnen och gav mig en lektion i att kyssas.
I samma ögonblick som hennes läppar mötte mina stack hon ut tungan och drog en cirkel över mina läppar.
Jag försökte svara henne.
