Kapitel trettiofem

Rummet påminde om ett sovrum i sen viktoriansk stil med en liten sittgrupp vid sidan av. Det var tydligt att vi fortfarande befann oss inne i en grotta, jag kunde känna det i mina ben, den värkande känslan av att vi var under jord. Luftfuktarna gjorde inget för att dra ut fukten ur luften.

Det var ...