Kapitel tretton

Sophia Perspektiv~

Jag brast omedelbart i gråt efter att mina vänner lämnat rummet. För att vara ärlig, är jag väldigt förvirrad just nu. När de kom in tidigare var jag rädd för att de skulle närma sig mig, men så snart de sa att de skulle ge mig utrymme började mitt hjärta brista. En del av mig va...