Kapitel 2

"Vad är det här? Är du igång igen? Har du inte redan läst den typ tusen gånger?" Alexa utbrast så fort hon kom in i bilen och såg sin vän hålla i boken "Twilight: New Moon."

"Åh kom igen! Underskatta inte min kärlek för Jacob Black, jag kan läsa den tusen gånger till!" Hennes ögon glittrade när hon pratade om det med entusiasm.

"Såklart, din favoritvarulv igen!" Alexa himlade med ögonen.

"Kan inte hjälpa det! Jag är Conner," Conner log stolt, Conner Smith, en 21-årig, glad och bekymmerslös tjej, och självklart ett stort fan av varulvar. De hade varit vänner sedan gymnasiet och det fanns inte en enda dag då hon inte pratade om de övernaturliga varelserna, varulvarna.

"Ja, ja, såklart! Mytälskare!" Alexa retade henne.

"Det är varulvsälskare," hennes vän rättade henne, "Varulvshatare!" Hon ropade och pekade anklagande med sitt pekfinger.

"Hej, jag hatar inte särskilt varulvar. Jag hatar hela det övernaturliga konceptet, du vet demoner, feer, vampyrer och varulvar. Jag är vuxen," Alexa försvarade sig.

"Ja, en 20-årig mormor," Conner retade henne.

"Jag fyller 21 om 18 timmar," Alexa svarade.

"Okej, 21-årig mormor då," Conner räckte ut tungan.

"Vad som helst," Alexa himlade med ögonen.

"Du förstörde just mitt humör! Låt mig beundra min man," hennes vän öppnade surmulet sin telefon som hade en bakgrundsbild på Taylor Lautner, "Jacob!" Hon suckade över bilden, hennes ögon glittrade igen.

"Det där är Taylor Lautner," kommenterade Alexa.

"Tyst! Förstör inte mitt ögonblick! Du vampyr!" Conner blängde på henne.

"Ursäkta mig! Kalla mig inte en blodsugande monster!" Alexa fnös.

Bilen stannade plötsligt och de två kastades framåt.

"Vad i helvete, Kevin?!" Alexa skrek åt sin vän som satt i förarsätet, Kevin Warthin, hennes vän sedan gymnasiet.

"Ge mig en paus! Ni håller på att spränga mina öron!" Kevin skrek och vände sig mot dem.

"Ja, stackars dig," Lia klickade med tungan från passagerarsätet, Lia Terrel, Alexas bästa vän sedan mellanstadiet.

"Tack, Lia," muttrade Kevin med sammanpressade läppar.

"Hej, hörni! Lugna ner er! Vi ska på en resa, inte i krig?" Tyler ingrep från baksätet.

"Hon började," Conner blängde på Alexa.

"Lägg av, Con," Murphy, hennes tvillingbror, tillrättavisade från baksätet.

"Låt oss spela lite musik, Lia, varsågod?" Tyler tittade på Lia, Lia ryckte på axlarna och satte på lite rockmusik. Med musiken dånande i öronen fortsatte gruppen sin resa.


"Jag är så död! Mamma kommer att döda mig. Klockan är redan 23! Kolla hur många missade samtal! Jag sa ju att vi borde ha åkt tidigare." Alexa skrek så fort hon klev ur bilen.

"Hur är det mitt fel? Bilen gick sönder, kommer du ihåg?" Kevin försvarade sig.

"Kom igen," Lia kramade sin bästa vän för att lugna henne, "Det är din födelsedag om en timme, muntra upp dig!" Hon gnuggade Alexas armar medan de gick mot huset.

Huset var mörkt, "Varför är inte lamporna tända? Mamma kan inte sova," Alexa rynkade pannan.

Kevin anade något och hans ögon smalnade, "Vänta här," han rusade in i huset. Tyler gav en sidoblick på Lia, hon nickade då mot honom, "Ni stannar här," Tyler följde efter Kevin in i huset.

“Varför? Är det en överraskningsfest eller något?” Alexa ryckte på axlarna och tittade på Lia.

“Jag antar det.” Lia log mot henne men leendet nådde inte hennes ögon.

“Hur kommer det sig att jag inte vet om den här överraskningsfesten?” Conner tittade anklagande på Lia.

“Inte jag heller,” Murphy smalnade sina ögon.

Just då hörde de ett kraschande ljud inifrån.

“Vad var det där?” Conner blinkade och tittade på det mörka huset.

“Glöm överraskningen, jag går in!” Alexa gick mot dörren.

“Nej, det gör du inte!” Lia ställde sig framför och blockerade hennes väg.

Ljudet blev högre, Alexa försökte gå framåt men Lia rörde sig inte. Plötsligt bröt något ut genom fönstret, något stort, det landade på marken och skakade marken med sin kraft.

“Vad i helvete är det där?” Murphy skrek av skräck när han såg den enorma varelsen.

Varelsen skakade på huvudet, stabiliserade sig på marken och morrade åt dem.

“Är det en varg?” Conner blinkade förvånat.

“Backa!” Lia hoppade plötsligt framåt och rakt framför deras ögon förvandlades hon till en varg och attackerade den andra vargen.

“Wow! Såg jag precis vad jag såg?” Conner skrek, hennes mun gapade.

Ett annat högt ljud kom från huset, “Mamma!” Alexa vände sig om, hennes mamma var inne, “Jag måste till min mamma!” Hon sprang in i huset bara för att hitta sitt hus invaderat av vargar, de var överallt.

“Mamma?” Hon skrek. Hon kände sedan att något närmade sig, hon svalde, just då knuffade någon henne åt sidan, “Spring!” Hon hörde honom ropa. Hennes ögon vidgades när hon bevittnade sin räddare, den bleka varelsen som slet lemmarna av den andra varelsen som hade närmat sig henne. Han grep en annan och med sina vassa huggtänder på hans hals sög han honom torr.

“K-Kevin?” Det tog henne ett tag att känna igen, det var hennes vän, hennes röst darrade, hennes ögon vidgades när hon såg honom torka sina blodiga läppar.

Hon skrek när en annan varelse var på väg att attackera henne, hennes knän vek sig, hon föll till marken, hennes ögon stängdes men inget hände när hon öppnade sina ögon hade Kevin sina händer på hans hals, ströp honom, “Spring, Alex!” Han ropade åt henne. Hennes ben vägrade samarbeta, hon kröp uppför trappan när hon kände något greppa hennes ben, när hon vände sig om zoomade en blek varelse rakt framför henne, hon försökte sparka bort honom men han rörde sig inte, just då hoppade en varg in, sparkade mannen och slog honom genom väggen, Alexa sprang till sitt rum och stängde dörren bakom sig, “Vad i helvete pågår?” Hon kramade sina knän.

Dörren sprängdes upp när en varg närmade sig henne, “Nej! Gå bort!” Hon kröp bakåt tills hennes rygg träffade väggen. Vargen närmade sig långsamt, månskenet bröt genom molnen, ljuset kom in i hennes rum och lyste på dess silverpäls. Hennes andning hakade upp sig när den närmade sig, vargen knuffade henne sedan försiktigt, “Det är okej, mamma är här.” Det viskade.

“Mamma?!” Hennes ögon vidgades.

Hon var chockad? Rädd? Vad pågick? Det var hennes födelsedag och hon förväntade sig att de hade förberett en överraskningsfest eller något när Kevin stoppade henne från att gå in i sitt eget hus men hon fann grupper av vampyrer och varulvar invadera hennes hus, hennes vänner förvandlades plötsligt till djur och hennes mamma var ingenstans att finna och nu pratade en varg med henne med hennes mammas röst?!

Previous Chapter
Next Chapter